Maja här.
Storebror Pelle får gå ut. Jag fåår inte. Orättvist!
Men jag har fått en ny fin och alldeles egen koja*kurr*
Brukar ju låna Pelles annars.
Sen har vi blivit rätt bra kompisar, vi spanar ihop, äter ihop och busar ihop.
Är inte ute så mycket just nu, det har blivit kalt. Kallt och blött är inte mitt favoritväder.
Går ut varje dag så klart, men inte längre än att tassarna håller sig torra. Och magen. Akta er vad långa ben jag kan få om jag måste tassa över blöta ställen.
Helst ligger jag på nåt varmt ställe, som fåttöljen framför öppna spisen. Eller öppen e den inte, det är luckor för elden så den inte hoppar ut. Men värmen hittar ut till mig. Eller så ligger jag i min koja, eller i soffan, eller….ja, ni fattar.
Tass tass!
Busar med husse i min koja. Under mattes läsfåtölj. Han tror att jag inte ser den där lurviga saken han viftar med. Ska ta den!
Tränar husse i bus. Springer före och visar honom. Gömmer mig och han får leta.
Han hörs rätt mycket, tofflor låter men vi har kalla golv så han måste ha dem, eftersom han inte har päls på tassarna. Så jag vet alltid var han e, han smyger inte så bra. Han har såna finska manstofflor, jätte varma o goa. Risto heter de, konstigt med namn på tofflor.
Jag hörs bara när jag rusar upp eller ned för trappan. Matte säger att jag låter som en liten elefant då. Hon gillar såna har jag hört. Och mig!