Kompisen Katten Gustav hade idag en fundering på att man borde ha en musbok. Så att man kan känna igen olika sorters möss. Och såna där bedragare han råkat ut för. Näbbmöss. Som inte går att äta men som lever och rör sig precis som riktiga, ätliga möss.
Vilken bra ide tänkte jag. Matte fick lov att hjälpa mig med datorn och jamars så många olika sorter det blir till den boken!
39 arter av möss ska det finnas i världen. Matte letade och hittade en sida där många av dem visas med bild. Alltså musboken, som du Gustav efterlyste.
Husmus och skogsmus är de jag jagar oftast.


Här finns det bara två slags …. Den som Helmi nästan fick en gång & De som man kan bara drömma om! (Det är inte så lätt att skriva på svenska, så måste be om ursäkt om all fel jag gör här!)
Så är det, inte alla katter är jägare av möss. Pelle är det. Han hämtar hos grannarna för våra är slut, alltså take away lunchar han rätt ofta för vi bor i ett lugnt villaområde med trädgårdar och skogsområden. Han bär hem sin lunch ibland, annars kommer han bara in för att få mjölk att skölja ned lunchen med. Helmi jagar annat än möss , såg ju jakten på matbitarna på filmen, och de möss man får tag på i drömmen är alltid störst och bäst.
Inte nåt fel:-) Ja voit ihan reilusti kirjoittaa suomeksi myös
Nej, nej. Jag måste praktisera svenska!
Erfarenheten gör en vis, säger ett gammalt ordspråk, och så är det ju, varje kisse måste själv lära sig att näbbmus smakar blää. men, ändå är dom så skojiga att leka med!
Vilken braig Musbok ni hittade!
Där stod till och med att näbbmus inte är nån riktig musling, utan bara låtsas
=^.^=
Nosbuff
Det där med en musbok är ju jamarbra! Kanske kan du använda den så som tvåbeningar som bara TITTAR på fåglar gör, skriva upp alla sorters musar du träffat på och ätit!
Nosbuffar
Ska absolut berätta för mina katter att näbbmus inte är en RIKTIG mus! För det visste varken dom eller matte eller jag!
Så nu kanske katterna slutar jaga dom och sen vägra äta dom och i stället ge dom till matte! Matte gillar INTE att hitta dom utanför ytterdörren, har varit nära att trampa på dom flera gånger. Jag däremot tycker det är lite intressant, men jag KAN avstå.
Tänk att det finns en musbok!? Men frågan är om den tar upp det väsentliga: Ätbarheten? Vilken art är inte så noga, men däremot hur den smakar!! Har en misstanke om att författaren missat denna viktiga detalj??
Det har du rätt i, tror den e gjord för tvåbeningar. Du kanske bör göra din musbok ur den aspekten, jag blev bara nyfiken på hur många sorter det fanns. Vore skoj att veta vilka du har hos dig.